Det slår mig att många ggr verkar det var en stor passivitet som äldre lever under.
Visst, många är väldigt sjuka och orkeslösa, men olika typer av stimuli tror jag är en förutsättning för att få en så bra vardag och värdigt slut på sitt liv.
Ögonkontakt, – vem är du, undrar jag när jag delar ut mina sånghäften på olika typer av äldreboenden med äldre som varierande hälsa. Vissa har av naturliga skäl större vårdbehov än andra.
Vad heter du? Hur har ditt liv sett ut frågar jag mig när ser varje person i ögonen och hälsar dem välkomna till en sångstund med mig.
Beröring, – är också väldigt viktigt. Att ta en människa i handen eller försiktigt på axeln.
Alla behöver närhet, tid och respekt. Vad är att vara människa fortfarande, trots alla besvär vi kan få under vår ålderdom. Visst finns det även ”yngre” som tyvärr blivit drabbade. Någon har får en stroke och blivit förlamad, medan någon annan gått in i minnesförlust.
Vem är du? De flesta människor berättar gärna, om man frågar var de vuxit upp, vad de arbetat med. Några har dansat mycket, en annan har varit kantor, någon bondmora osv.