Nu är världen lamslagen.
Att uppleva denna situation som ingen vet hur och när den slutar känns surrealistiskt.
Är man smittad eller inte?
Har man haft smittan?
Frågorna är fler än svaren, som oftast är vaga och icke lugnande beroende på att ingen har SVAREN.
Att bli isolerad en överskådlig tid är en sak, men att vara i VÄNT-läge på att denna PANDEMI ska plana ut och upphöra är frustrerande och OVANT.
Jag försöker tänka på vad som ändå fungerar och tänker på livet i Ett helt annat PERSPEKTIV.
Det kommer NYA TIDER, då den här CORONA-epidemien är över.
Men, alla vi människor får oss en rejäl TANKESTÄLLARE om SÅRBARHETEN.
Tyvärr så dör människor av viruset, som redan är belastade av svårartade sjukdomar.
Nu är många länder i KARANTÄN, och även grupper som är mest SÅRBARA, dvs personer från 70 år och uppåt.
HOPPET finns ändå kvar att hålla i hand. Mobil, FaceTime och Skype får bli vår bästa vän i brist på nära mänsklig kontakt.
Det känns underligt, ovant och påfrestande för oss människor, men DET BLIR BÄTTRE!
Håll ut!!