Inte så ofta hör man något från den svenska visskatten på radio.
Många av dagens ungdomar vet inte vem Evert Taube eller Dan Andersson är.
Vid ett flertal tillfällen har jag frågat praktikanter ute på olika äldreboenden och svaren är att även de största av våra visdiktare inte känns till varken som namn, eller alster av densamma.
Visst beror det många ggr på uppväxtförhållanden – sång och musik eller inte i familjen.
Att ha teman i förskola, skola kanske vore en lösning. Varför inte bjuda in olika vissångare / trubadurer till att framföra visor från våra mest kända visdiktare. Att sjunga vissa låtar gemensamt är ett annat grepp som tål att prövas lite oftare.
Troligen görs mycket av det jag nämnt redan på flertalet ställen, men ett så gediget kulturarv som visan är får bara inte förfaras eller blekna bort.
Idag sjöng jag Överby Vals av Carl Anton ute på ett äldreboende. En underbar låt inte ofta spelad på radion. Vilken text och musik!!
Flertalet av de äldre jag spelade för kände igen sången.
Visst förändras saker över tid, men icke för ty, så tycker jag att vi ska vara rädda om vårt kulturarv gällande i det här faller den svenska visan.
Radion och kanske även då P 3 och P 4 har här en viktig del att vara med att förvalta!!